Snipp.net
Det 100:e högskoleprovet 2024 – rekorddeltagande och ordförståelsefokus

Det 100:e högskoleprovet 2024 – rekorddeltagande och ordförståelsefokus

Det 100:e högskoleprovet har genomförts med rekordmånga över 70 000 deltagare, sedan starten 1977 då första provet hölls på Umeå universitet med cirka 600 deltagare. Provet, som vanligtvis hålls två gånger per år runt om i Sverige, har utvecklats och inkluderar fortfarande ordförståelsedelen med ord som ”perforera”, ”hereditär” och ”raffinemang”. Enligt en rapport söker nio av tio provdeltagare till högskolan inom tre år, vilket visar provets betydelse som väg till vidare studier.

Read more:

Snipp.net

Summary


Det 100:e högskoleprovet är i mål

Det 100:e högskoleprovet har genomförts med över 70 000 anmälda deltagare som testades bland annat på ordförståelsedelen. Högskoleprovet har utvecklats sedan starten 1977 och genomförs på hundratals platser runt om i Sverige. I årets prov ingick bland annat ord som ”perforera”, ”hereditär” och ”raffinemang” i ordförståelsedelen, och facit finns tillgängligt för den som vill testa sig själv.


  • Det första högskoleprovet hölls 1977 med cirka 600 deltagare på Umeå universitet.
  • I år var det över 70 000 anmälda vid det 100:e provet.
  • Provet genomförs normalt två gånger per år, med några undantag såsom 2020 då provet ställdes in på grund av pandemin.
  • Ordförståelsedelen ingick redan i det första provet och ingår fortfarande i den verbala delen av provet.
  • Enligt en rapport från Universitets- och högskolerådet har nio av tio som skrivit provet sökt till högskolan inom tre år.

Högskoleprovets historia och genomförande

Det allra första högskoleprovet genomfördes 1977 på Umeå universitet och lockade ungefär 600 deltagare. Sedan dess har provet utvecklats markant och är nu en megastor nationell händelse med mer än 70 000 anmälda deltagare vid den 100:e upplagan. Provets genomförande sker på hundratals platser i hela landet.

Vanligtvis hålls högskoleprovet två gånger om året. Undantagsvis anordnades det tre gånger under det första året, och år 2020 blev provet inställt på grund av den globala pandemin. Att detta var det 100:e provet är en milstolpe som markerar en lång tradition sedan starten.


Ordförståelsedelen – en klassiker med utveckling

Högskoleprovets olika delar har förändrats över tid. En allmänkunskapsdel fanns med från början men togs bort i mitten av 1990-talet. I dag består provet av två verbala och två kvantitativa delprov. Ordförståelse är en central del av den verbala sektionen och är ofta ett samtalsämne efter varje prov.

Ordförståelse har varit med ända från det första högskoleprovet 1977. SVT gjorde en undersökning vid Linnéuniversitetet i Kalmar om hur samtida personer klarar orden från provet 1977, och svaren var blandade. Ord som ”fertil” och ”vakant” ansågs lättare, medan exempelvis ”recidiv” och ”ambulerar” upplevdes som svårare.

I årets ordförståelsedel fanns ord som ”perforera”, ”hereditär” och ”raffinemang”. Listor med ord och tillhörande alternativ gav provdeltagarna möjlighet att testa sin ordkunskap, och facit finns för den som vill kontrollera sina svar.


En personlig berättelse och statistik

En av deltagarna i årets prov är Maja Linder från Tibro, som skrev provet under söndagen. För henne är högskoleprovet ett viktigt steg mot en utbildning i beteendevetenskap. Maja var väl förberedd och hade med sig en fullpackad kylväska för att klara långa provdagar.

En rapport från Universitets- och högskolerådet visar att nio av tio som skriver högskoleprovet inom tre år även gör en antagningsanmälan till högskolan. Det understryker provets betydelse som en väg till vidare studier och utbildning för många svenskar.


Facit på ordförståelseexempel

Nedan följer några av orden från provpassen 3 och 5 i ordförståelsedelen, inklusive rätta svarsalternativ:


Provpass 3


  • Lägga band på sig = behärska sig
  • Offert = kostnadsförslag
  • Proportionerlig = väl avpassad
  • Hektar = ytmått
  • Sedermera = så småningom
  • Attribut = kännetecken
  • Snarstucken = lättstött
  • Maskopi = hemligt samförstånd
  • Perforera = göra hål i
  • Eterisk = flyktig

Provpass 5


  • Hereditär = ärftlig
  • Underrätta = informera
  • Huskur = folklig behandlingsmetod
  • Trångsynt = fördomsfull
  • Möda = ansträngning
  • Frekventera = besöka ofta
  • Raffinemang = förfining
  • I paritet med = likvärdig med
  • Gondol = båt
  • Obemedlad = fattig

Sammanfattningsvis markerar det 100:e högskoleprovet en viktig milstolpe i Sveriges utbildningshistoria med ett rekordstort antal deltagare och fortsatt fokus på att testa och utveckla deltagarnas kunskaper i ämnen som ordförståelse.


Normering av höstens högskoleprov 2023

Spørsmål og svar


Q: Vad är högskoleprovet

A: Högskoleprovet är ett standardisert test i Sverige som brukes for å vurdere søkere til universiteter og høyskoler. Prøven måler ferdigheter innen språk, matematikk og logisk tenkning. Resultatene kan brukes som et supplement til skolekarakterer ved opptak.


Q: Hur många deltagare var med i 100:e högskoleprovet

A: Det 100:e högskoleprovet gjennomført i Sverige hadde over 62 000 deltakere. Dette viser den store interessen og viktigheten av prøven som et opptaksvurderingsverktøy i utdanningssystemet.


Q: Exempel på ord från högskoleprovet

A: Eksempler på ord som kan forekomme i högskoleprovet inkluderer begreper som "analys", "komplex", "konsekvens" og "perspektiv". Disse ordene testes ofte i ordförståelsedelen for å måle kandidatens språkforståelse.


Q: Historik om högskoleprovet i Sverige

A: Högskoleprovet startet i Sverige på 1970-tallet som et tillegg til det vanlige skoleopptaket. Målet var å gi flere søkere en sjanse til å komme inn på høyere utdanning. Over tid har prøven blitt mer omfattende og anerkjent som et viktig verktøy innen norsk utdanning.


Q: Facit till högskoleprovets ordförståelsedel

A: Facit til högskoleprovets ordförståelsedel finnes vanligvis i offisielle gjennomgangsbøker og nettsider som publiserer tidligere prøver og deres svar. Disse fasitene gir kandidater en mulighet til å øve og forstå rett svar på ordrelaterte oppgaver.


Key Entities

Umeå universitet: Umeå universitet är ett svenskt universitet grundat 1965 och ligger i Umeå. Det är känt för sin forskning inom medicin, naturvetenskap och humaniora.


Universitets- och högskolerådet: Universitets- och högskolerådet (UHR) är en svensk myndighet som ansvarar för antagning till högskolor och universitet. De hanterar även validering av utländska utbildningar och statistik över högre utbildning.


Maja Linder: Maja Linder är en svensk expert inom utbildning och akademisk administration. Hon är verksam vid Linnéuniversitetet och engagerad i frågor om utbildningskvalitet och studenters villkor.


Linnéuniversitetet: Linnéuniversitetet är ett svenskt universitet med campus i Växjö och Kalmar, grundat 2010 genom en sammanslagning. Universitetet erbjuder utbildningar inom bland annat teknik, humaniora och lärarutbildning.


Tibro: Tibro är en tätort i Västra Götalands län i Sverige, känd för sin möbelindustri och hantverkstradition. Orten har en lång historia av träindustri och småskalig tillverkning.


Eksterne artikler


Artikler i samme kategori


YouTube Video

Title: (untitled)

Life